Utbytbar

Framförallt i valtider så tycks det som om allt handlar om pengar. Vårbudgetpropositionen följdes igår av den borgerliga alliansens gemensamma budgetmotion. Det satsas miljarder här och sparas miljoner där. Olika politiska utspel räknas snabbt om till effekter i vanliga människors plånböcker. Men jag känner mig aldrig träffad. Aldrig riktigt tilltalad. Dom talar om någon annan. Inte om mig. Hur skulle dom kunna göra det?

Det finns en övning som ibland används på chefs- och ledarskapskurser. Den går ut på att deltagarna får reda på att dom med kort varsel ska vikariera för en fabrikschef. Det gäller att klara av alla inkommande ärenden. Leveranser blir försenade. Maskiner krånglar och går sönder. Möten ställs in med kort varsel. Överordnade chefer kommer med ny information. På skrivbordet hamnar även en del av fabrikschefens privata saker: en inbjudan till en fest, meddelanden från hans barns skola, ett dödsbud. Självklart ska man inte lägga sig i fabrikschefens privatliv. Att klara av övningen innebär förstås att få fabriken att fungerar som vanligt under den ordinarie chefens frånvaro.

På ytan är det förstås självklart att fabriken ska fungera. Men därunder, om man tänker till, så förmedlar övningen ett djupare budskap som förenar hög och låg. Det handlar om att vara utbytbar, på jobbet och i det ekonomiska livet. Där ska det inte märkas när någon byts ut. I förlängningen innebär det att du egentligen inte behövs. Förstå mig nu rätt: just det som gör dig till en unik person, det är det som inte behövs i det ekonomiska livet. Just du ska med kort varsel kunna ersättas av någon annan. Det som verkligen räknas när man räknar pengar, är inte personlig närvaro utan business as usual. Budgeten och verksamheten är viktigare än du.

Du som blev så barnsligt glad, på något underligt sätt också stolt, när du hittade årets första vitsippa. Du, som bryr dig om andra utan att få betalt. Du, bara du, som med en blick kan få din älskade att närma sig. Du som till din egen förvåning kan bli rörd till tårar av vacker musik. Du som plötsligt kan övermannas av sorg över krig och svält. Du som är den ende som kan trösta ditt barn när favoritnappen har försvunnit. Du som faktiskt kan ana en ängels närvaro. Det är du som är utbytbar. Det är du som inte behövs på jobbet.

Men det är just precis Du, i den här unika meningen Du, som har ett okränkbart människovärde. Utanför det ekonomiska livet, här och nu, här är du inte utbytbar. Här är dina personliga egenheter, känslor, tankar och relationer det viktiga. Här räknas ett opersonligt rollspel för intet. Här kan man värdesätta det som är ovärderligt och oersättligt. Det är här vi kan bli älskade och inte bara efterfrågade. Här blir vi, som det heter, "kallade vid namn" i biblisk mening. Och så kallar man ibland detta för "den lilla världen"! Inget kan vara mer felaktigt.